Drygt 6 700 årsredovisningar har lämnats in via Bolagsverkets e-tjänst. En besvikelse för myndigheten – som under året hoppas kunna förbättra funktionaliteten för digital inlämning av årsredovisning.
Bolagsverket jobbar vidare med tjänsten för digital inlämning av årsredovisningar. Från 26 mars 2018 då tjänsten öppnade till 21 januari 2019 hade 6 651 årsredovisningar lämnats in via e-tjänsten. Klart lägre siffror än vad Bolagsverket hade hoppats på – men myndigheten jobbar oförtrutet vidare.
– Självklart skulle jag önskat att det vore en högre siffra. Alla som lanserar en ny tjänst önskar såklart att så många som möjligt väljer att använda den. Under 2019 kommer vi i dialog med våra kunder och programvaruleverantörer att fokusera på att förbättra funktionaliteten så att tjänsten blir ännu mer attraktiv att använda. Nu vill vi sprida information om tjänsten så att fler väljer den digitala vägen, säger Nina Brede, verksamhetsutvecklare Bolagsverket, till Balans.
Hur kan man få ännu fler att lämna in årsredovisningen digitalt?
– I takt med att fler programvaror ansluter till tjänsten kommer också antalet användare att stiga. Planen är att utöka tjänsten till att omfatta i princip alla företag som ska lämna in årsredovisning. När arbetet med K4 och börsnoterade företag börjar så vill vi utöka samarbetet till att omfatta Finansinspektionen och Rådet för finansiell rapportering, då de har viktiga roller för de större företagen, svarar Nina Brede.
Det var i slutet av mars 2018 som Bolagsverket fick uppdraget att utveckla tjänsten så att den omfattar alla företagsformer som enligt lag ska upprätta en årsredovisning och skicka in den till Bolagsverket. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 mars 2021 till Regeringskansliet. Som ett nästa steg i uppdraget lanserades en taxonomi för årsredovisningar för aktiebolag som följer regelverket K3 i december 2018.
Bolagsverket har även sett över taxonomin för K2 vilket ledde till att en uppdaterad version släpptes 17 december 2018. I den uppdaterade versionen har det skett ändringar och förtydliganden av standardrubriker och några BAS-konton har tagits bort.
Bolagsverket förbereder nu för ett eventuellt obligatorium genom att föra dialog med kunder, programvaruleverantörer och andra intressenter – samt med Regeringskansliet. Det är regeringen som beslutar om det ska bli obligatoriskt.
– Den totala samhällsnyttan av denna effektivisering är stor, liksom miljövinsterna. Vi kan även motverka ekonomisk brottslighet genom att tillgängliggöra finansiell information och öppna nya möjligheter till att analysera, dela och samordna uppgifter mellan myndigheter, påtalar Nina Brede.
Sofia Hadjipetri Glantz
Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat