Publicerad av .

Vi frågar… Matti Skoog, professor vid Åbo Akademi, gästprofessor på Stockholms Universitet och en av huvudlärarna för FAR:s controllerutbildning.

Vad ska man tänka på som företagare då man anställer en controller?

–  Beror såklart på företaget, men det är viktigt att skapa en bra dynamik. Jag rekommenderar en blandning av äldre, mer erfarna och lite yngre, nyfikna arbetstagare. Att prioritera tid för återkoppling och dialog är också viktigt. Controlling handlar potentiellt om lärande för såväl individen som organisationen och det är också upp till controllern att avsätta tid för verksamheten så att man kan bygga kompetens och förståelse tillsammans.

Som controller är det viktigt att lära sig kommunikation säger du. Varför?

–  Desto mer controllern vet om verksamheten, desto mer proaktiv kan controllern vara. Som controller blir du då intressant i organisationen, du får ett roligare arbete och både du och de du jobbar för/med kan lära sig saker och utvecklas i större utsträckning. Verksamheten bli mer effektiv, produktiv och kvaliteten bättre.

Vilka kompetenskrav finns det på controllers?

–  I dag finns det mindre krav på smal specialistkunskap i till exempel specifika tekniker. I stället finns ett ökat fokus på och behov av applicering och dess organisationseffekter. Att man kan se konsekvenser i verksamheten och jämföra hur den ser ut i relation till andra aktörer, såväl internt som externt, blir allt viktigare.

Vilken kompetensutveckling ska man då satsa på som controller?

– Jag tycker inte man enbart ska gå smala, tekniska eller detaljorienterade redovisningskurser om man är controller. I stället bör man fokusera på att bredda sin kompetens och fokusera mer på människor än siffror, kanske förkovra sig i beteenden och beteendeformer i organisationer. Då kan man också tänka utanför redovisningsboxen och förstå redovisningen från ett användarperspektiv.

Anna Ekström

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat