En frågeställning som uppkommer varje år är om man ska fyllnadsinbetala skatt eller avvakta och istället få en kvarskatt.
Räntan
Om det är ett underskott på skattekontot när den preliminära och slutliga skatten stäms av påförs det på skattekontot en kostnadsränta (kostnadsräntan är inte avdragsgill). Räntan räknas per dag från och med 13 februari respektive 6 maj tills dess skatten förfaller till betalning. Räntan utgörs av basräntan.
Räntesatsen för kvarskatt och basräntan är för närvarande 1,25 procent.
Underlagsberäkning
Reglerna för uttag av ränta innebär att man påförs ränta på följande sätt.
Kvarskatt 0 – 30 000 kr Ingen ränta 12/2 – 5/5. Räntan börjar föras på 6/5.
Kvarskatt 30 000 kr — På belopp över 30 000 kr påförs ränta. Ingen ränta på belopp upp till 30 000 kr för tiden
13/2 – 5/5 och ränta på belopp upp till 30 000 kr från 6/5.
Betalas inte skatten in på förfallodagen tillkommer en särskild kostnadsränta. Den beräknas som basräntan med tillägg av 15 procent och beräknas även den dag för dag.
Fyllnadsinbetalning
Om man fyllnadsinbetalar hela sin obetalda skatt så undviker man kostnadsräntan, men frågan uppkommer när det är mer lönsamt att göra fyllnadsinbetalningen jämfört med att få betala kvarskatteräntan.
Uppgår kvarskatten till 40 000 kr och den betalas på förfallodagen 12 mars räknas kostnadsräntan ut så här;
13/2 2014 – 12/3 2015 = 134 kr (10 000 kr x 1,25% x (393/365))
6/5 2014 – 12/3 2015 = 319 kr (30 000 kr x 1,25% x (311/365))
Totala kostnadsräntan blir då 453 kr.
Har man en annan avkastning som motsvarar en räntesats före skatt om 1,7 %, (d.v.s 1,25% / 0,7) är det mer lönsamt att välja kvarskatten istället för att fyllnadsinbetala. Eller tvärtom – om den alternativa avkastningen inte uppgår till 1,78 % före skatt är det mer ekonomiskt lönsamt att fyllnadsinbetala.