Fyra experter sågar utredningen om informationsplikt för skatterådgivare. Merarbete, ökade kostnader för näringslivet och oproportionerliga sanktioner blir konsekvenserna, menar de.
Förra våren beslutade dåvarande regeringen att utse en särskild utredare som fick i uppdrag att se över möjligheterna att införa en skyldighet för skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg. Nu har utredningen lämnat sitt betänkande till riksdagen. Utredningen ska ut på remiss, men har redan mött kritik. Magnus Larsson, auktoriserad skatterådgivare samt FAR:s tidigare ordförande, Katarina Bartels, skattejurist LRF, Richard Hellenius, skatteexpert Svenskt Näringsliv samt Börje Leidhammar, advokat, har deltagit som experter i utredningen men har valt att lämna ett särskilt yttrande och anser att förslaget inte gör genomföras.
– Det finns flera skäl till det men de kanske viktigaste anledningarna är att förslaget innebär ökade kostnader för näringslivet och merarbete för skatterådgivarna som kommer att behöva bygga upp processer, databaser etcetera för att förvissa sig om att de gör rätt. Dessutom föreslås höga sanktioner som inte står i någon som helst proportion till den eventuella nyttan. Utredningen har faktiskt inte kunnat konkretisera och visa nyttan, säger Magnus Larsson.
Han framhåller dock att arbetet i gruppen under utredningens gång varit konstruktivt och bra.
– Till utredningens försvar kan ju sägas att det varit kort om tid och att mycket konsekvensanalys därför inte hunnits med, säger Magnus Larsson.
Syftet med reglerna som föreslås i utredningen är att motverka aggressiv skatteplanering och även att motverka förfaranden som underlättar vissa former av skattefusk. Enligt ett EU-direktiv som trädde i kraft i somras är medlemsstaterna skyldiga att införa regler om informationsskyldighet avseende vissa gränsöverskridande arrangemang på skatteområdet. Utredningens förslag går dock längre än vad direktivet kräver och förespråkar alltså att informationsplikten ska omfatta även inhemska arrangemang.
I en debattartikel i DI skriver de fyra experterna att informationsskyldigheten som föreslås träffar en mycket vid krets av rådgivare, och att rådgivaren får rollen som angivare och i praktiken Skatteverkets biträde om förslagen genomförs.
Nu ska utredningen ut på remiss, är det sannolikt att förslaget blir verklighet i sin nuvarande form?
– Vad gäller de gränsöverskridande arrangemangen finns det ju inget val då det är ett EU-direktiv, men vi hoppas att förslaget vad gäller inhemska arrangemang tas bort. I vart fall innan en ordentlig analys är gjord, säger Magnus Larsson.
Charlotta Marténg
Läs mer: Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på området SOU 2018:91
Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat