Det råder deklarationstider, 3 maj ska deklarationen vara inne. Men det råder också pandemitider. För svenska företag har det funnits olika former av stöd under det gångna året. Nu är frågan för många hur de olika stöden ska deklareras.
Många bolag har tagit del av regeringens olika stödpaket i form av korttidsstöd och omställningsstöd. Resultat har bett Ulrika Lundh Eriksson, Auktoriserad Skatterådgivare FAR och anställd på PwC i Göteborg, att berätta vad som gäller kring deklarationen.
När det gäller omställningsstöd anges det uttryckligen att stödet utgör näringsbidrag som ska tas upp det år då stödet beslutas. Om omställningsstödet beslutas 2021 men är hänförligt till kostnader under 2020, får dock stödet tas upp i deklarationen för 2020.
Korttidsstödet bör också hanteras som ett näringsbidrag, med den skillnaden att beskattningstidpunkten inte uttryckligen anges i lagstiftningen. Då bör det vara god redovisningssed som styr när det ska tas upp i deklarationen.
Skattereglerna om näringsbidrag ger dock möjlighet att matcha kostnaden mot bidraget på så sätt att om bidraget ska ta upp ett senare år än det år kostnaden avser så kan kostnaden dras av det senare året istället. Bidraget kan till exempel tas upp 2021 fastän kostnaden avser 2020.
– I så fall måste man göra en skattemässig justering i deklarationen, säger Ulrika Lundh Eriksson.
– Och kom ihåg att om stöd av något skäl har återbetalats bör man stämma av den skattemässiga hanteringen kring det också, säger Ulrika Lundh Eriksson.
Sedan tidigare gäller att det krävs att hela deklarationen lämnas digitalt för att man ska kunna få den extra månaden på sig. En nyhet för i år är att om deklarationen upprättas i ett deklarationsprogram som kan skapa SRU-filer så kan samtliga sidor lämnas genom filöverföring och därmed lämnas digitalt.
– Detta har inte varit möjligt tidigare, säger Ulrika Lundh Eriksson.
SRU-filer möjliggör en maskinell inläsning av inkomstdeklarationens uppgifter.
Ulrika Lundh Eriksson rekommenderar den som är osäker att vara tydlig i sin uppgiftslämning till Skatteverket.
Text: Björn Dickson
Andra året med en generell ränteavdragsbegränsningsregel
Förra årets stora nyhet var sänkt bolagsskatt och införandet av en generell ränteavdragsbegränsningsregel. Reglerna innebär att företag bara får dra av ett negativt räntenetto motsvarande 30 procent av ett skattemässigt resultat före värdeminskningsavdrag (EBITDA).
– Det finns ett viktigt undantag som innebär att företaget och företag inom samma koncern får dra av ett sammanlagt negativt räntenetto på 5 miljoner kronor, säger Ulrika Lundh Eriksson.
Hon vill särskilt påpeka att handels- och kommanditbolag anses ingå i intressegemenskap oavsett hur stor ägarandelen är. Många mindre företag nyttjade denna möjlighet förra året.
– Därför är det viktigt att stämma av om man kan tillämpa undantagsregeln eller om man måste gå vidare och göra beräkningar av vilken ränta som kan dras av, något som är både komplicerat och tidsödande, säger Ulrika Lundh Eriksson.
Denna del ska deklareras i en specifik bilaga, N9, som är relativt omfattande.
Ränta
Om man har lånat in medel till bolaget är det förstås viktigt att man inte tar ut högre ränta än vad som är marknadsmässigt. Annars får bolaget inte avdrag för den överskjutande delen och man kan drabbas av skattekonsekvenser privat. Vad som utgör marknadsmässig ränta måste avgöras i varje enskilt fall.
– Ett sätt är att diskutera med sin bank vad banken hade använt som ränta och ta det som utgångspunkt, säger Ulrika Lundh Eriksson.
Schablonintäkt och periodiseringsfonder
Annat som också ändrades förra året var till exempel vilken schablonintäkt som ska tas upp på periodiseringsfonder som företaget hade vid ingången av beskattningsåret.
Numera gäller att schablonintäkten motsvarar statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalenderår som beskattningsåret går ut, dock lägst 0,5 procent. Tidigare gällde 72 procent av statslåneräntan.
Man ska också tänka på att återföring av periodiseringsfond som satts av före 2019 ska göras med 103 procent för att möta den skattesänkning som infördes vid årsskiftet 2018–2019, från 22 procent till 21,4 procent.
Vid återföring från 2021 av periodiseringsfonder som satts av före 2019 ska återföring ske med 106 procent. Då sänks nämligen bolagsskatten till 20,6 procent. För periodiseringsfonder som sätts av under åren 2019–2020 men som återförs därefter ska återföring ske med 104 procent.
Som tidigare gäller att avsättning till periodiseringsfond kan göras med 25 procent av företagets skattemässiga resultat, för enskilda näringsidkare gäller 30 procent. Förutsätter att motsvarande avsättning sker i räkenskaperna.
Bra att tänka på
Det skattemässiga överskottet bestäms utifrån det redovisningsmässiga resultatet. Men ett antal skattemässiga justeringar behöver normalt göras. Detta gäller både intäkts- och kostnadsposter som redovisas i bolaget. Exempel på justeringar som kan behöva göras i deklarationen:
Avdrag för representation
Både intern och extern representation har begränsad avdragsrätt. Måltidsutgifter får inte dras av överhuvudtaget. Andra utgifter för representation än måltider får dras av med 180 kronor per person som deltar.
Medlemsavgifter
Medlemsavgifter till olika föreningar, branschorganisationer och liknande är inte avdragsgilla. Om föreningen däremot tillhandahåller tjänster och för detta tar ut en serviceavgift är det normalt sett en avdragsgill kostnad.
Gåvor av olika slag
Gåvor är normalt sett inte avdragsgilla kostnader. Undantag finns för vissa typer av personalgåvor och gåvor av mindre värde till kunder eller liknande.
Kontor i hemmet
Om man bedriver företagets verksamhet från kontor eller annan lokal i hemmet finns möjlighet att ta ut en hyra för detta som bolaget kan dra av. Detta förutsätter att hyran är marknadsmässig, att det finns behov av lokal, att man skriver ett tydligt hyresavtal och så vidare.
Kostnadsränta/intäktsränta
Kostnadsränta respektive intäktsränta på skattekontot får inte dras av/ska inte tas upp till beskattning.
Koncernutdelning från dotterföretag
Detta är normalt sett en skattefri intäkt. Glöm inte att om moderbolaget av något skäl måste skriva ner värdet på andelarna är detta en ej avdragsgill kostnad. Nedskrivning av finansiella tillgångar, till exempel lånefordringar, som utgör kapitaltillgång får inte dras av skattemässigt.
Pensionskostnader
Om företaget har pensionskostnader för anställda är detta normalt avdragsgilla kostnader, förutsatt att pensionen tryggas på visst sätt (genom till exempel inbetalning till tjänstepensionsförsäkring).
Men det finns kvantitativa begränsningar: 35 procent av utbetald lön och förmåner enligt huvudregeln.
– Glöm inte att redovisa underlag för särskild löneskatt på företagets pensionskostnader, säger Ulrika Lundh Eriksson.
Underskott
Om företaget redovisade ett underskott året innan får detta som utgångspunkt dras av framöver. Stäm av att bolaget fått ett slutskattebesked där underskottet framgår så att detta av något skäl inte justerats ned.
Nedskrivning av kundfordringar
Tänk på att det ställs ganska höga krav för att en kundfordran ska kunna skrivas ned. Viktigt med individuell bedömning och att man vidtagit åtgärder för att driva in. Helst ska förlusten vara konstaterad.
Fakta: Fler digitalt än på papper
I år är det första gången som fler får sin deklaration i en digital brevlåda än med papperspost. De digitala brevlådorna har ökat med cirka en halv miljon sedan förra året. Över fyra miljoner personer fick deklarationen 3–9 mars. Den som inte har digital brevlåda utan väntar på pappersdeklarationen har kunnat se sin deklaration genom att logga in på skatteverket.se sedan 10 mars.
På papper skickas deklarationerna ut under perioden den 15 mars–15 april.
Om man godkänner deklarationen digitalt senast 30 mars finns möjlighet till skatteåterbäring redan i början på april.
Numera finns det fyra olika deklarationstidpunkter för bolag: 1juli, 1 november, 15 december och 1 mars.
Bolagsdeklarationen ska lämnas vid närmaste deklarationstidpunkt sex månader efter räkenskapsårets slut. För den som deklarerar digitalt är inlämningstidpunkten en månad senare.